fredag, januari 11, 2008

60-talets bästa låtar pt V


Slutet är nära! Skönt att få det överstökat, så jag kan börja skriva om lite annat. Jag ska lyssna på lite nyare musik ett tag nu hade jag tänkt innan det blir dags för sjuttiotalet om kanske ett par månader eller så. Jag kan inte länka till några mp3-filer denna gång så det blir desto fler youtubeklipp. Vill någon ha en mp3-skiva med alla 100 låtar på, i ordning dessutom, så kan man mejla mig på martin.janzon@gmail.com så skickar jag en till ett hutlöst lågt pris. Bor man i Ryd slipper man frakten och bor man i min lägenhet kan man få den i utbyte mot endast lite allmänt fjäsk. Nu när jag tvingas säga nåt om låtar som jag tycker är helt fantastiska får ni ha överseende med att jag blir löjlig och sentimental, samt använder mig av ett klichéartat och pretentiöst språkbruk. Eller också får ni inte ha överseende med det. Ni gör som ni vill.

60-talslistan är fullbordad och jag kräver uttlåtanden: Om listan, projektet i sig, mig och mitt utseende. Hit me.


20. Sam & Dave - Hold On, I'm Comin' (1966)
Trumpeterna är ren glädje, rösterna är ren soul och inga artister skulle röra sig så här bra förrän den där Michael Jackson hade vuxit till sig. Det är inte att knark var ofarligt, den frigjorda sexualiteten eller den goda ekonomiska tillväxten som gör att man skulle ha levt på 60-talet. Det är det här.





19. Jimi Hendrix - All Along the Watchtower (1968)
Att texten är så bra är en naturlig följd av att det är Dylan som skrivit den. Att musiken är så bra är en naturlig följd av att Hendrix valde rätt droger den dagen.


18. The Stooges - I Wanna be Your Dog (1969)
Det bästa med den här låten är att när den spelas har det helt plötsligt blivit okej att framstå som en psykopat, hunsa runt som en galen terrier och sniffa tjejer i behån som ett vidrigt djur. Gör du det bland rätt folk kommer hon le förtjust och utbrista: "Gillar du också Stooges!". You gotta love those kreddiga band.


17. Luther Ingram - If It's All the Same to You Babe (1966)
En av de mest klockrena northern soullåtarna träffar mig alltid rakt i hjärtat. Musiken griper tag direkt och släpper inte taget förrän låten tagit slut. Ingram, som är mest känd för If Loving You is Wrong (I Don't Wanna be Right), framför här på bästa vis ett stycke som lämpar sig lika bra för vardagsrummet som dansgolvet.




16. Love - The Red Telephone (1967)
Den märkligaste Lovelåten utan tvekan. Det börjar direkt med Lees annorlunda intonationer och textraden "Sitting on a hillside, watching all the people die. It feels much better on the other side". Han fortsätter sedan fundera på allsköns ting (t ex om det var Phil eller kanske Bill han hette) och både text och röst passar den lite underliga låtstrukturen perfekt. Ett underbart, förbyllande och vackert mästerverk. Det kan bara vara Arthur Lee. R.I.P.


15. The Beach Boys - God Only Knows (1966)
Slutet av den här låten, när strandpojkarna upprepade gånger sjunger "God only knows what I'd be whitout you" är det bästa exemplet jag vet på harmoni i musikhistorien. När jag iklädd mina hörlurar, med volymen ganska så uppvriden, når det stadiet i låten är jag redo att älska hela den av världsanden uppfyllda naturen, eller valfritt annat dravel.


14. The Velvet Underground - Pale Blue Eyes (1969)
Velvet Underground's allra finaste stund, och på gränsen till deras bästa. En av mina favoritkärlekssånger alla kategorier när det kommer till lugna låtar. Inte bara visar Lou Reed att han är en fantastisk sångare för såna här sånger och att han är en låtskrivare i toppklass, utan han visar även prov på att vara en ypperlig textförfattare.


13. Van Morrison - Madame George (1967)
Det kan vara svårt att övertyga kultursnobbar av det allra finaste slaget (som inte erkänner någon populärmusik som konst eftersom det bara är lättsamt underhållningsslask) att t ex Lil Kim eller ens Derrick May sysslar med konst. Jag skulle istället ge dem Astral Weeks, som är en av de där skivorna som oftast är lite för bra för att man ska orka lyssna på dem. Men dagar då det regnar och man uttråkad och ångestfylld ligger i soffan och stirrar ut genom fönstret (dvs söndagar - fredagar) är det här alldeles perfekt. Musik och sång som är för vacker för att man ska kunna må dåligt, och för vacker för att man ska kunna må bra.


12. The Zombies - Hung Up on a Dream (1968)
Zombies blandar Beatles melodier med Beach Boys harmonier på ett ytterst föredömligt sätt. Den här låten är toppen på det vackra berget som kallas Odyssey & Oracle, och den är ett poppsykadeliskt mästerverk. Skulle passa perfekt som soundtrack till mina drömmar, d.v.s. de drömmar jag allra helst kommer ihåg.


11. The Beatles - A Day in the Life (1967)
Sgt. Peppers består som alla vet av en samling halvbra låtar och en magnifik avslutning. A Day in the Life ensam bekräftar att Beatles trots allt var ett gäng genier, eller åtminstone tre genier och en trummis. (Men det är ju kul för Ringo Starr och alla andra trummisar att de får spela med musiker ibland. Det unnar jag dem.) Det helt onödiga slutet på låten drar ner betyget från gudabenådad till titanisk.


10. Chuck Wood - Seven Days Too Long (1967)
Snyggt och smidigt dansar du fram så att du är ett par meter ifrån henne, och vänder dig sedan mot henne strax innan refrängen ("Seven days' too long, without you baby, come on back to me") börjar. På "come on back..." vinkar du henne till dig med handen, med ett längtansfyllt men glatt leende på läpparna. Jag har inte testat, men det borde funka, och gör det inte det är hon ändå inget att ha.






9. Sam Cooke - A Change is Gonna Come (1965)
Det finns vissa fenomen som man hör mycket om: Lycka, Gud, köpta cd-skivor mm. Väldigt få, däribland inte jag, har med säkerhet upplevt något av dessa fenomen i verkligheten. Många vill ändå att dessa saker ska existera. Det finns något alldeles speciellt att ta till när man vill att något ska vara på ett sätt trots att inget egentligen tyder på det, och det är hoppet. Musik kan få mig att känna alla möjliga känslor, men den känsla jag nog helst av allt vill få ut av musik är just hopp. I hoppets värld kan mycket väl lycka, Gud och köpta cd-skivor existera. Sam Cooke vet hur man hoppas och han vet hur han ska få andra att känna samma sak också.


8. Bob Dylan - I Want You (1966)
Jag blir studsande och glad av I Want You, Dylans mest upplyftande sång om jag får bestämma. De poetiska verserna bryts av mot den direkta bekännelsen "I want you" i refrängen. Jag blir kär i en bra person när jag hör den här, många andra låtar har istället den effekten på mig att jag blir kär i en dålig person.


7. The Four Tops - I Can't Help Myself (1965)
I Can't Help Myself är själva definitionen på bitterljuv i min värld. En fantastisk hybrid av dans, pop och kärlek. Ungefär så nära man kan komma en perfekt soulsingel. Men det visste ni ju redan.


6. Neil Young - Down by the River (1969)
Aldrig har så få spelat så länge på så få noter - och gjort det så bra. Neil Young och Danny Whitten visar här verkligen hur man gör. Jag undrar om någon nånsin använt sig av gitarrer på ett bättre sätt i rockmusik. En av få låtar över nio minuter vars enda fel är att den är för kort. Magiskt.


5. France Gall - Nous ne sommes pas des Anges (1965)
Den här låten har jag skrivit om minst en gång tidigare, och jag tycker fortfarande det är lika anmärkningsvärt att snuskgubben Serge Gainsbourg har skapat så honungssöt popmusik. När den nästan löjligt söta France Gall framför den (misstänkt syndiga "vi är inga änglar") är det helt omöjligt att värja sig. Essensen av popmusik. Det finns ett par musikvideor till den här låten men där är ljudet sämre. Så ni får se massa bilder på en av 60-talets vackraste i ett bildkollage istället. Sorry.




4. Jackson 5 - I Want You Back (1969)
Pitchfork skrev nåt om att ackordföljden i den här låten var själva beskrivingen av lycka reducerat till sina enklaste beståndsdelar. Kanske hade jag skrivit nåt liknande om jag kommit på det själv. Världens mest uttjatade låt blir aldrig uttjatad. Det är väl som med sex, mat och sömn - man blir alltid sugen igen. Tungt för Michael Jackson att nå sin topp i karriären vid elva års ålder. Men så tycker väl han att alla når sin peak vid elva års ålder.


3. Bob Dylan - Love Minus Zero/No Limit (1965)
Denna låt kan vara en av anledningarna till att jag har för höga krav på motsatta könet. Mitt favoritpoem beskriver nämligen min idealkvinna, en som "vet för mycket för att argumentera eller döma" och därför inte bryr sig utan skrattar som blommorna och låter andra bråka om småsaker. Finns denna kvinna? Ehh... Så klart hon inte gör. Jävla Dylan att förstöra mitt liv. Ingen romantiker borde nånsin lyssna på den här låten.


2. The Ronettes - Be My Baby (1963)
Nej! Det HÄR är essensen av popmusik. Ronnie Spectors lätta raspighet gör henne sexigare än hennes kolleger och texten är förstås en av de bästa någonsin. Jag vill hellre att tjejerna säger "be my baby" till mig än rapar upp vad som helst av Majakovskij. Och då gillar jag ändå Majakovskij. Perfekta trummor, perfekt produktion, perfekt refräng. Och precis som i fallet Gall så kan man inte klaga på utseendet såvida man inte är blind, men vafan ska man klaga på nåns utseende för om man ändå inte kan se det.





1. The Velvet Underground - Heroin (1967)
Den är knappast glorifierande och inte heller fördömande av droger. Bara beskrivande. Så här är det stoppa i heroin i kroppen, bara så du vet. Om heroinet säger Lou Reed: "Heroin, be the death of me. Heroin, it's my life, and it's my wife". Ändå är det inte texten utan musiken som bäst beskriver ruset. Maureen Tucker mal på i sitt trummande, John Cale gnisslar och Sterling Morrison river och sliter i sin gitarr. När låten är slut har både kropp och själ fått sig en omgång och det finns inte längre något sug efter droger. Det känns nämligen som att man just varit på en tripp.



24 Comments:

At 10:48 em, Anonymous eleanor said...

Kan inte med ord uttrycka hur grym den här listan är. Helt fantastisk.

 
At 12:18 fm, Blogger Martin Janzon said...

Trevligt! Då kan du ju tänka dig hur grym mannen bakom listan måste vara.

 
At 9:50 fm, Anonymous Anders said...

Helt fantastisk läsning. Trodde ärligt inte att du skulle ro det i hamn när du började prata om din lista för ett antal månader sedan. Fast det är klart, du har ju några decennier kvar...

Och vadå skriva om annat? 70-talslistan ska ju komma nu direkt!

Sen kan du ta och bränna ut en skiva ut en skiva åt mig när du har tid. Tack

 
At 1:29 em, Blogger babylemonade said...

Föredömligt val till förstaplatsen, trodde du skulle lägga dit Four Tops eller något annat tråkigt. Snyggt projekt överhuvudtaget, frågan är om du får ligga mer nu?

 
At 3:53 em, Blogger Martin Janzon said...

anders:
Tack för komplimangen och skäms för att du inte litar på min förmåga att ro projekt i land. Jag förväntar mig en noggrann redogörelse för vilken punk jag borde tagit med istället för den jag tog med när det är dags för 70-talet.

En skiva kommer vid första bästa hook-up.

baby:
Min analys av det hela är att jag får ligga mindre med vanligt folk (och de flesta snygga) men mer med nördarna. Den smala men existerande(?) gruppen snygga nördar ska jag hålla utkik för. Där borde mina chanser vara goda.

 
At 5:13 em, Anonymous stjärnfall said...

Det har varit en mycket trevlig läsning, tackar!
Jag måste ge en eloge till dig för att du är en av de få som förstår hur underskattade Love är, för att du, precis som jag, är ett fan av den franska yoyo-musiken från 60-talet (att killar gillar sånt är väl... charmigt) och att Bob Dylans I Want You fick vara med! Den skulle jag verkligen ha tagit som etta.
Väntar ivrigt på mer liknanade projekter ;)

 
At 6:58 em, Blogger Gabriel said...

Det är bara att instämma i den positiva kritiken. Naturligtvis har du ofta fel precis som alla andra har (ettan var dock given!), men det påverkar inte faktumet att det är en underbar lista presenterad på ett mycket bra sätt.

Skivan bokar jag också gärna in mig på,som du säkert redan gissat. Nu väntar jag med spänning på övriga decenniers listor.

 
At 7:44 em, OpenID sunvalley said...

För lite ska och för mycket Stones, men okey, du kommer undan med godkänt. :P Nejdå. Jag är väldigt belåten över mängden northern soullåtar, över att Sam Cooke tog sig in på topp 10, ja, över mycket.

Om ingen vill komma med detaljkritik så får jag dra det lasset. Några låtar som borde ha kommit med:

Alton Ellis - "Someone"
The Skatalites - "Have a Good Time"
The Isley Brothers - "This Old Heart Of Mine (Is Weak For You)"
Frank Wilson - "Do I Love You (Indeed I Do)"

 
At 7:47 em, OpenID sunvalley said...

Glömde säga: de fem första platserna är nästan oomkullrunkeliga. Mycket bra valt där.

 
At 9:48 em, Blogger Martin Janzon said...

stjärnfall:
Fint, fint. Killar som lyssnar på yeyepop är nog antingen mjuka, lite mesiga romantiker eller snuskiga "jag gillar små söta flickor"-killar. Jag räknar mig själv som en kombination, men mest det första.

Jag hade aldrig klagat på en lista som har I Want You som etta. Stay tuned, så ska du få fler listor!

gabriel:
Faktiskt så tycker jag inte att jag har så fel, vilket jag är nöjd över. Ofta ändrar man sig ju lite men jag är fortfarande ganska nöjd med listan, trots att det var nästan två månader sen jag började med den. Att alla listor har fel i alla andras ögon - det är ju en självklarhet.

sunvalley:
Haha, en Stoneslåt är en Stoneslåt för mycket, förmodar jag att du resonerar. Isley Brothers och Frank Wilson var båda nära att komma med, för övrigt.

Från och med nu kommer oomkullrunkelig ha en oomkullrunkelig status i mitt ordförråd.

 
At 9:59 em, Anonymous stjärnfall said...

p.s. oj, nu gjorde jag bort mig, klart det heter yeye ;)
men vänta på andra listor och uppdateringar överhuvudtaget ska jag göra d.s.

 
At 10:48 em, Anonymous Christian, Den Gyllene Vågen, Varggrinet, Prince Charming, you name it... said...

Anslående lista minsann. Men, äh, strunta i de övriga decennierna och lista den bästa musiken från 1600-, 1700- och 1800-talet istället. Apropå hittar och angående uppmaningen att just utsätta dig för det; du förtjänar det. Du skulle ju bli snyggare i alla fall.

 
At 7:54 fm, Blogger Martin Janzon said...

Bra Christian! Äntligen någon som slåss och förolämpar. Jag har ju pratat i ett drygt år om att 2008 ska bli den klassiska musikens år så de där listorna får väl dyka upp nästa år kanske...

 
At 7:03 em, Blogger hilda said...

äsch du ska nog se att det inte blir några problem att hitta drömtjejen efter dylans beskrivning. med tanke på alla postmodernister och nihilister som springer där ute så tycker man att det borde finnas gott om tjejer som inte dömer utan ser att det inte finns något rätt/fel. eller åtminstone i teorin..
och med så bra musiksmak dessutom!

 
At 9:20 em, Blogger Ward said...

Jag har ju redan kört hela den där hyllningskörgrejen. Att sitta och, ursäkta jämförelsen, runka av dig med fraser som att "listan (och de kommande listorna) är det mest ambitiösa bloggprojektet jag stött på" ger dig ett alltför grandiost ego och mig handkramp. Men jag är inte den som gör en besviken när förfrågan ställs så, återigen, tack för listan, Martin.

Jag tänkte inte vara så anal och småaktig att gå in och peta på detaljer angående låtvalet, men eftersom sunvalley lyckades komma undan med det tänkte jag försöka också. Andelen Kinks på listan gör mig besviken och är ett ytterligare ett bevis på att de är det mest underskattade bandet genom tiderna.

 
At 11:34 em, Blogger Martin Janzon said...

hilda:
Jo, fast det är ju lite en annan grej. De du pratar om dömer inte därför att de är illusionslösa cyniker, medan de Dylan pratar om (som jag vill höra det i alla fall) inte dömer därför att de är harmoniska, visa, tålmodiga och helt enkelt vet för mycket.

Men med min charm, musiksmak och blåa ögon ska jag fortsatta att i all min naivitet satsa högt.

ward:
Jag förstår att det måste kännas vidrigt att hylla två gånger i rad sådär, men tack ändå. Kinks är väldigt bra, kanske t.o.m underskattade (även om rätt svar är att Another Sunny Day är det mest underskattade bandet genom tiderna), men jag fann inte att någon annan låt platsade riktigt. Ska också villigt erkänna att jag inte sitter på Kinks hela diskografi direkt.

 
At 3:32 em, Anonymous Kowalski said...

Fantastisk lista. Jag är grön av avund!

 
At 1:15 em, Blogger Mathilda said...

Men vad är det för en stenad lirare som har regisserat videon till "Be My Baby"? Förslaget om att ha några kissnödiga brudar som kör aerobics i bakgrunden lär ju kännas lite halvslakt så här i efterhand. Hög hånfinssfaktor dock! Ba titta på rom liksom!

Låten i sig är, såklart, fucking fab.

 
At 1:51 em, Blogger Martin Janzon said...

kowaliski:
Tack mannen, lite grön avundsjuka har ingen dött av.

mathilda:
Men jag tycker ju iofs de kissnödiga aerobicstjejerna ökar den positiva visuella upplevlsen rätt mycket, men så vet du ju mina svagheter.

 
At 4:50 em, Anonymous Anonym said...

Skulle vilja nominra en annan Velvet Udergroundlåt till först plats... "Venus in furs".

Annars så saknar jag "Laisse tomber les filles"... Tppen annars!

 
At 8:37 em, Blogger Martin Janzon said...

Venus in Furs kom ju ganska högt ändå och Laisse Tomber les Filles hamnade visst på listan, på typ plats 82 eller nåt.

 
At 7:25 em, Anonymous Gorillan said...

Oj, ska själv publicera de 100 bästa sextiotalslåtarna nästa fredag (du har inspirerat mig ytterligare).

 
At 8:13 em, Anonymous Anonym said...

Stort tack för den här listan!

 
At 2:57 fm, Blogger dong dong23 said...

cheap jordan shoes
juicy couture
retro jordans
coach outlet
oakley sunglasses
hollister clothing
fitflops
replica watches
cheap jordans
coach factory outlet
michael kors outlet
ray ban sunglasses outlet
michael kors handbags
michael kors handbags
louis vuitton outlet
true religion outlet
vans shoes outlet
giuseppe zanotti sneakers
cheap oakleys
nike uk
michael kors outlet
polo ralph lauren outlet
louis vuitton handbags
air max 90
louis vuitton bags
louis vuitton outlet
louis vuitton
jordan 4 toro
nike free run
ray bans
coach outlet
vans shoes
oakley outlet
jordan shoes
celine
air jordan pas cher
coach outlet
coach outlet store online
true religion jeans
michael kors purses
20166.20wengdongdong

 

Skicka en kommentar

<< Home