Jag tolkar: René Magritte - Ceci n'est pas une pipe
eller En historia om varför jag inte vill försvara ett forskningsarbete på en disputation.
Okej, så här var det: Snubben målade en pipa och skrev att det inte var en pipa. Konstvärlden gick som väntat i brygga och surrealisten Magritte är nu evigt fast i konstkanon om inte på grund av allt annat han gjort så i alla fall på grund av det här.
Självutnämnda besserwissrar ska förstås briljera med alla möjliga lösningar de känner till på "problemet": Han har rätt! Det är ingen pipa, det är ju bara en målning av en pipa! Eller, kolla här då, skriften säger ju att "det här" inte är en pipa, och pekar alltså på sig själv, och och... då är det ju också sant, för texten är ju text och ingen pipa! Hihi! Men jag då, lyssna på mig! Han, jo så här, han.. menar att pipan i sig inte är ordet pipa, en pipa är ju en träsak för rökning och inget ord, eh.. förstår ni, det är är lite svårt, ni kanske inte förstår, är typ lingvistisk, men mest filosofi, lite konstvetenskap förstås... jag har läst sånt här, alltså det är skitintressant... det är liksom Foucault och sånt, eller Barthes, jag vet inte...
Please, sluta jiddra. Den enda besserwissern jag har respekt för är mig själv, och att tjafsa om sånt där är att missa det viktiga med målningen. Målningen är en paradox, den är fel, den funkar inte. Den säger att det inte är en pipa och ändå ser vi en pipa. Målningen är störd i huvudet.
Så vad gör vi när saker inte stämmer, när något är och inte är samtidigt och liknande filosofiskt? Vi inser alltings absurditet, tar en sup och ger upp. Vi kan också tycka att det är romantiskt och hoppingivande (vi kan faktiskt inte förstå allt!), varefter vi, precis som i det första fallet, tar en sup och ger upp. Oavsett så tas den tunga bördan av förståelse och logik av våra axlar, vilket är alldeles enormt skönt. Det finns inget roligare än att höra att fysikerna kommit på att allt de trott hittills inte stämmer och att det är dags för ett nytt paradigm. Äntligen lite spänning! Äntligen kan vi släppa garden, äntligen vet vi ingenting, äntligen kan vi ge upp.
Alla texter på Crunk Juice kanske inte går att "försvara" in i minsta detalj, men jag vill lyssna i alla fall, okej? Magritte har visat att sådant är helt okej: skivan är kanske dålig men den är extremt bra ändå. Ett exempel till: Houellebecq är en bitter jävel men han är trots detta rolig att läsa - världen kanske inte blir bättre och jag kanske inte blir gladare, men jag vill inte försvara eller förklara mig, jag vill bara läsa boken, capiche? Knarka är säkert dåligt, men säkert kul också. Det är så jag vill ha mitt liv: ologiskt, oförsvarbart, konstigt, paradoxalt och oförståeligt. Inga frågor på det, tack.
Ni förstår, ingen vetenskap ska komma och förstöra mitt liv.
Outro: Webbcynikern och järnladyn Mathilda skrev "bra musikblogg förresten" i en kommentar nyss och bara för att hon inte ska få göra det igen (erkänn att du tänkte!) så kommer här dagens musiktips, för många kanske nostalgimusiktips, vilket för övrigt är löst relaterat till skittexten ovan: Lil Jon - What U Goin' Do
posted by Martin Janzon @ 11/26/2008 04:46:00 em
8 Comments:
Ett inlägg som berör crunk utifrån ett Magritteprespektiv (eller tvärtom) och utmynnar i ett personligt statement angående disputationer. Oförståeligt, konstigt och kul var orden.
Jag tolkar: Dunka dunka.
Det här är ingen musikblogg.
Gabriel:
Det låter som att du tolkat och tagit till dig inlägget på en nivå som inte ens jag klarar av. Kudos.
M:
Meh, jag som ska publicera ett inlägg om de bästa artisterna som dött i olika genrer snart, dvs olika dögenrer (självmord, flygkrasher, droger osv). Klart det är en musikblogg, den tar bara ut svängarna lite ibland.
På Facebook sägs det tydligen att jag är lik Fredrik Wikingsson och här är jag en webbcynikern och järnlady. Jag föredrar nog det sista. Det är aldrig fel att vara en lady.
Hursom så visade en föreläsare häromdagen just piptjofräset. Hans förklaring var att det är ju ingen pipa, det är en bild av en bild av en bild av en bild av... en pipa. Det kändes jobbigt på något vis.
Angående musik: Det råder brist på trash-synthiga arga brudar just nu. Nåt tips?
Håller med Gabriel, oförståeligt och konstigt. Inte så kul dock, och alla dessa listor. Jag saknar de riktigt bra musikinläggen, om musik och bara musik och som inte var mastodontlånga som inte en enda själ orkar ta sig igenom. Det är synd, för jag tycker ju detta är en fin blogg. En av de bästa ju.
mathilda:
Fredrik Wikingsson hade jag för mitt liv inte velat vara lik. Om det är den korta, eller är den korta Filip? Den långa är ju stilig. Tyvärr vet jag inte om jag kan hjälpa till med de trashsyntiga arga brudarna, men det bör ju finnas en uppsjö. Något nytt som du inte har koll på kan jag inte komma på såhär på rak arm iaf. Du kan ju alltid googla trashsyntiga arga brudar...
anna:
Vilka de mastodontlånga inläggen är vet jag inte, om du inte menar just listorna, och dem är ju typ bloggens ryggrad, så dem lär du inte slippa.
Annars är det synd att du tycker bloggen blivit dålig (men kul att du har gillat den), men det är det säkert fler som tycker. Får väl hoppas att mitt kommande emoinlägg faller dig i smaken, bilder och allt som det kommer ha. Fast det kan nog bli rätt långt. Och, tja, kanske inte bara handla om musik...
Bloggen är bra och inte dålig. Det är Anna som är dålig.
kobe shoes
michael kors handbags outlet
yeezy boost
hogan outlet online
nfl jerseys
balenciaga
air jordans
michael jordan shoes
louboutin shoes
supreme clothing
Skicka en kommentar
<< Home