söndag, december 05, 2010

August Darnell

August Darnell var en latino som började göra sig ett namn under 70-talet. Han tyckte att genrer som disco, storbandsjazz, juju, Tin Pan Alley-pop, soul, funk, reggae och en himla massa latinska rytmer som jag är för ignorant för att kunna särskilja, var intressanta saker. Ibland ägnade han sig åt de här sakerna en i taget, ibland allt på en gång. Det låter som att det kan bli oerhört enerverande, spexigt och jobbigt, men Darnell är en kille som vet vad han gör. Han bor tydligen nuförtiden delvis i Sverige, förresten. Ser ni honom så hälsa från mig.

Anyways, jag tänkte introducera karlns arbete för er genom att visa på några olika låtar han varit inblandad i. Jag är ingen allvetande expert på området Darnell och erbjuder därför bara några fina guldklimpar från olika projekt och skippar den här gången den heltäckande listan.

Det som följer är extremt bra och ni kommer tacka mig för att jag i min godhet delat med mig av det till er. Okej, då kör vi:

Machine - There But for the Grace of God Go I



Låten är skriven och producerad av Darnell och Machine är så att säga bara budbärarna. Som så ofta i disco är musiken skapad, arrangerad och producerad av andra än de som står som artister på omslaget. En av discoerans absoluta höjdpunkter. No kiddin.

Kid Creole and the Coconuts - Darrio (OBS! Youtubeversionen nedan är en kort och avhuggen version av låten, men den finns på Spotify och jag var bara tvungen att visa hur killen gör sina liveshower. Som det brukar heta: man skulle varit där. Trummisen är tveklöst min nya idol. En hjälte. En hjälte, säger jag!)



Kid Creole och kokosnötterna var Darnells mest kända band och är egentligen mer kända för några andra hits, kanske framförallt "Annie, I'm Not Your Daddy", men den här lyckliga låten är min tillfälliga favorit. Det är väl tweekvaliteterna som gör det för mig, antar jag. Visst, den har inte ovannämnda låts stenhårda kommentar "If I was in your blood, you wouldn't be so ugly" men den har tre sexiga, exotiserade kvinnor som tjatar på en snubbe att han ska ta in dem på Studio 54. Det går att bygga en låt kring det också.

Dr. Buzzard's Original Savannah Band - Sunshower



Dr. Buzzard... o.s.v. är Darnells episka 70-talsband som inkorporerade det mesta i sin musik, på ett bra sätt. Sunshower är med sin barnkör, sina stråkar, sin nigerianska jujumusik, sitt regn och sitt snälla piano den kanske mest lättillgängliga Buzzardlåten, av de jag hört. Nyckelord: charm.

Don Armando's Second Ave. Rumba Band - I'm an Indian Too



Vet inte om Darnell varit mer inblandad i den här än att han producerat den, men det skulle inte förvåna mig - det hela låter väldigt darnellskt. Hur som helst är det indiedisco när den är som bäst. Löjligt. Bra. Löjligt bra.

8 Comments:

At 8:42 em, Blogger Therese said...

ja, åttiotalslistan kommer jag ju endå ihåg. blev tom tvungen att lyssna på violet femmmes nu!

men bilden. ser inte det svåra? haha. är väl framifrån/från sidan och ja.. tatueringen sitter väl just på sidan/revbenen? armen är ju hennes egen! vems eller vart den kommer ursprungligen ifrån har jag ingen aning om faktiskt.

 
At 10:20 em, Blogger Martin Janzon said...

När du ändå är här kan du ju lyssna på August Darnell. Ungefär samma tidsperiod som Violent Femmes. Lite annan musik bara...

Kan ju inte vara hennes egen arm! Den kommer helt underifrån... äh, skit samma.

Om någon undrar har alltså Therese svarat på en fråga som ställts i ett annat forum så det är ingen bild i mitt blogginlägg som det handlar om...

 
At 2:50 em, Blogger Filip said...

Haha! Kid Creole-videon doftar långvarigt koks-party lång väg. Den hoppande snubben bakom körtjejerna gör på bästa Lilla Sportspegeln-manér allt för att komma med i bild och skänker, med stort tack till interiören, även vissa Hajk-vibbar (snubbarna bakom planket...). Trummisen är helt klart en hjälte i modern tid, och Kid Creole himself imponerar med sitt spänstiga rörelsemönster i den luftiga linnekostymen.

 
At 3:29 em, Blogger Martin Janzon said...

Haha, underbart! Jag hade i ärlighetens namn blicken alltför fäst vid blondinen i mitten för att upptäcka den hoppande karln bakom, men ojoj alltså. Killen var desperat efter sina fifteen minutes of fame, helt klart.

Synd att inte videon pågår ett tag till. Kid Creole (som ju är Darnell själv, om någon inte uppfattade det) är på gång med några sköna Chuck Berry-moves på slutet där.

 
At 4:12 em, Blogger Filip said...

Taskig uppdateringsfrekvens nu, Martin! Jag ser gärna fler listor, mer Darnell-typer och alla andra substanser som faller under livselixirslagen.

 
At 10:25 em, Blogger Martin Janzon said...

Okejrå!

Jag ska knåpa ihop nåt.

 
At 9:08 em, Blogger Roger G said...

August Darnell låg även bakom skivorna med Cristina, andefattig tweedisco från runt 1980.

Skivorna finns överraskande nog på Spotify!

http://open.spotify.com/album/71PnBaaMIvC1fl96fc4PFZ

 
At 5:05 em, Blogger Martin Janzon said...

Stort tack för tipset! Jag lyssnar med skräckblandad förtjusning just nu, men jag tror jag gillar det faktiskt!

 

Skicka en kommentar

<< Home