Dunka Dunka

If it has more than three chords, it's jazz

Vilket inte betyder att jazz är dåligt. För det första är det ju som att säga att rock är dåligt, man förkastar så fruktansvärt mycket musik som kan låta helt olika varandra. Personligen kan det gå långa perioder utan att jag alls orkar lyssna på jazz, och sedan sätter jag på något som jag inser är sjukt bra och jag börjar studsa omkring, göra ryckiga rörelser (ryckiga ja, tyvärr inte rytmiska - men till viss sorts jazz är rytmiska rörelser närapå omöjligt...) eller bara lugnt njuta. Här kommer tre jazztips där alla artister släppt loss lite på både tyglar och kreativitet. Det är inte heller de allra vanligaste namnen inom jazzen, som t ex de fantastiska Miles Davis och John Coltrane, men de behöver jag väl inte tipsa om.

Rahsaan Roland Kirk - Black Root
Låter som något som kommer från djupaste Afrika. Ett djur kanske. Eller en växt.

Sun Ra - Mu
Mu! Jag tänker på ett mörkt och varmt rum någonstans under jordens yta där en ko står och filosoferar.

Ornette Coleman -Street Woman
Detta tillhör inte Colemans tidiga stilbildande musik men det är lika bra för det. Basen är spännande och Coleman blåser på som vanligt. Jag tror rymden är temat eftersom skivan heter Science Fiction. En gatutjej (hora?) i rymden kanske låten handlar om? Tja, varför inte.

Kapten Kirk - Solglasögonen på plats, saxofonerna likaså. Skägget är fixat. Detta är stil.

posted by Martin Janzon @ 3/14/2007 08:43:00 em