Dunka Dunka

Duellen: The Queen is Dead - 16 Lovers Lane

Det finns många bra skivor (nähä?), och många av dem är från 80-talet. Om popens storhetstid inte inföll under 60-talet så gjorde den det det under 80-talet. Det är nu dags för två av de bästa att gå upp i ringen - äntligen får vi veta vilken som verkligen är bäst av dessa. Den ena lyssnar du på i lurarna på väg hem från bussen, ensam ("If you're so good-looking, why are you on your own tonight?") och gråter i kudden till. Den andra lyssnar du på när du inte längre vill gråta i kudden, när det är dags att räta på ryggen och faktiskt försöka möta livet. Det är inte bättre, men du vill i alla fall hoppas.

Båda består av tio låtar, det blir med andra ord tio ronder.

The Smiths - The Queen is Dead vs. The Go-Betweens - 16 Lovers Lane

1. The Queen is Dead - Love Goes On
Stabila öppningsspår, vilket är viktigt. Dock tar ingen av kämparna ut sig helt såhär i början utan känner på varann, men gör det väldigt smart. 8-8

2. Frankly, Mr Shankly - Queit Heart
Nu blir det åka av. 16 Lovers Lane slänger in sitt förmodligen bästa och vackraste spår redan som tvåa och motståndet väger förhållandevis lätt. 6-10

3. I Know It's Over - Love is a Sign
Kontringen kommer omedelbart om än inte lika kraftfullt. Den perfekta självförtroendeknäckaren I Know It's Over kanske inte fungerar i alla lägen (men när den gör det, ojojoj), men dess cyniska realism tar till slut kål på den redan lätt sorgsna konkurrenten ("I'm not a playboy or a poet..."). 9-8

4. Never Had No One Ever - You Can't Say No Forever
The Queen is Dead satsar vidare på sina ledsna låtar som har stor påverkan om igenkänningsfaktorn är hög. Ronden blir jämn. 16 Lovers Lane möter depressionen med beslutsamhet men förlorar på poäng. 8-7

5. Cemetry Gates - Devil's Eyes
Blaow! Cemetry Gates är någon slags pop-perfektion och det blir jobbigt för motståndaren, trots gott försök. 10-7


Halvtid: The Queen is Dead - 16 Lovers Lane = 41 - 40

6. Bigmouth Strikes Again - Streets of Your Town
Bra rond! Bigmouth Strikes Again är för Cemetry Gates vad Michelangelo är för Leonardo, dvs annorlunda men lika bra. Streets of Your Town ger sig inte lätt dock, det är enkelt, poppigt och anspråkslöst men (eller alltså?) underbart. Men förlusten är oundviklig. 10-9

7. The Boy with The Thorn in His Side - Clouds
Ytterligare en klar seger för The Queen is Dead. Det här ser inte ut att bli så jämnt som jag trodde, men det är det som är så spännande med idrott. Man vet aldrig vad som händer. Det är nåt som gör att Clouds inte riktigt håller måttet som den borde. Outvecklad talang. 9-6

8. Vicar in a Tutu - Was There Anything I Could Do?
Kan det kanske bli lite spännande såhär mot slutet ändå? Här segrar den desperatare och aggressivare Was There Anyting... mot en struttigare och klart svagare motståndare. 6-8

9. There is a Light That Never Goes Out - I'm Alright
Matchens bästa rond? En odödlig klassiker möter en som är, för att vara rolig, helt alright. Inte bara det, riktigt bra till och med. Den är så hoppfull, som I Will Survive typ, fast för indiepoppare. "I'm alright I know!". Kanske inte riktigt en fullpoängare trots allt och allt måste sitta perfekt för att man ska klå den här längtansfulla och romantiska motståndaren. 10-9

10. Some Girls are Bigger Than Others - Dive for Your Memory
Nåja, det visade sig till slut att det var ganska klart vilken skiva som var bäst. Dive for Your Memory är snäppet för sentimental för mig, trots att den inte borde vara det. Ingen höjdarrond det här, men det är ju bara relativt sett. Två fantastiska skivor är det helt klart. 7-5

The Queen is Dead - 16 Lovers Lane = 83 - 77

Grattis till vinnaren! Och grattis till tvåan som mer än väl fyller sin roll som alternativ.

posted by Martin Janzon @ 3/06/2007 11:28:00 em