söndag, juni 17, 2007

Hyllning till Stevie

Stevie Wonder blir ofta missuppfattad, och hans musik likaså. Folk tänker på den där lyckliga människan som kastar huvudet från sida till sida och gör viktiga och goda uttalanden om miljö, kärlek, tolernas och sånt. Han sjungs av körer på skolavslutningar i gymnasiet och folk ser honom allmänt som en middle-of-the-road-artist som snarare ägnat sig åt sentimentala popbagateller (säg hej till "I Just Called to Say I Love You) än riktig soul. Att han begått musiksynder lite nu och då, företrädesvis senare i sin karriär, ska inte ta ifrån honom allt det fantastiska han gjort tidigare. Mannen är ett musikgeni och jag har redan i min soullista gett tips på var ni kan kan vända er om ni vill få det bekräftat. Så låt er inte luras av diverse avslagna radiokanaler eller "best of"-lyssnare som missbrukar hans musik nästan lika illa som pöbeln missbrukar semikolonet eller termen "pretentiös".

I väntan på lite mer ambitiösa postningar kan jag visa en mycket trevlig Steviehyllning. Det är såhär jag vill ha mina soulhyllningar: snygga, stiliga och skickliga. Allt på en gång (det är en mashup av Stevieklassiker vi får höra) men ändå stilrent och ganska minimalistiskt. Imponerande att de håller koll på vad det är de gör och att det låter så bra ihop. Det är D'Angelo och Tony Rich som levererar.

4 Comments:

At 11:32 em, Anonymous sunvalley said...

Jag har alltid sammankopplat Stevie med Mix Megapol (riktigt eller oriktigt), så jag blev grymt överraskad när jag hörde hans fantastiska verk. Det känns bra att kunna säga att man gillar Stevie Wonder, och verkligen mena det.

 
At 12:49 fm, Blogger Martin Janzon said...

sunvalley: Jag förstår verkligen vad du menar, och faktum är väl att sammankopplignen med mix är både riktig och oriktig. Men för min del får han göra ett tjugotal I Just Called...låtar till - alla vägs upp av ett antal skivor från sjuttiotalet. Skulle han göra ytterligare en Ebony and Ivory är det väl mer tveksamt, men ändå.

Ja, visst är det en fin känsla. Jag gillar Stevie. Jag står för det.

 
At 7:33 em, Anonymous Rasmus said...

Min Wonder-favorit är "For once in my life". Den och Beatles "An your bird can sing" är två låtar som alltid får mig på uppåthumör.
Fin blogg föresten. Kul att ha hittat den.

 
At 10:59 em, Blogger Martin Janzon said...

rasmus (KVB-rasmus?): Wonder och Beatles har en bunt låtar som kan få en på det humöret. För övrigt är nog Stevie aningen bättre än Beatles i min värld, eller så har jag bara tröttnat på de senare lite.

Det är uppenbarligen inte bara du som hittat hit nu, lagom tills jag bestämde mig för att lägga bloggen på is. Illa tajming. Men den kommer tillbaka, så kolla gärna in nångång nu och då så märker du när den är igång på riktigt igen.

 

Skicka en kommentar

<< Home