Dunka Dunka

Jag är utmanad

Jag är en sån som alltid deletat varenda kedjemejl, inbjudningar till facebookgrupper osv, hur många människor det än skriks ut att jag kommer rädda om jag bara trycker på en knapp. Detsamma har gällt frågeformulär på internet som syftar till att berätta för omvärlden hur många köttbullar ens kompis åt till lunch, både idag OCH igår. Men nu är det så att jag råkar ha blivit personligt utmanad av Ola att svara på nån sån här enkät, "utmaning" kallas det visst, och då är jag inte den som är den. Ett riktigare inlägg (en genomläsning ger vid handen att det här var ganska meningslöst skit, men det gör de bättre inläggen bättre, och dessutom vill jag inte göra Ola ledsen) kommer följa ganska snart, och det är nästan ett löfte.

Fyra av mina favoritprogram:

1) Visst har det inneburit hundratusentals kronor mer eller mindre raka vägen ner i sjön, och något arbete i utbyte lär jag knappast få. Men jag har åtminstone lagt ner några timmar i veckan på min kära utbildning så det kan inte klandras för att vara ett oseriöst glidarprogram. Vad jag vill säga är alltså att det kulturvetenskapliga programmet, trots bristerna, har varit soft, roligt och faktiskt rätt så lärorikt.

2) HIPC. Säkert bara massa skitsnack, såklart, men det ser fint ut på papperet och jag tycker verkligen synd om de extremt fattiga länderna. Sen är det är bara korruptionen som måste bort också...

3) Idrottsgalan. (Jag har inte förlorat ett uns av min vassa ironiska förmåga. Damn jag är het.)

4) Twin Peaks. Ja, det är faktiskt bäst.

Fyra saker jag gjorde igår:

1) Om vi med igår menar hela det föregående dygnet så räknas ju faktiskt stora delar av Valborgsnatten dit. Så det första jag gjorde igår var att ingå i en kärlekens förening. I en akt av tillgivenhet och största medmänsklighet hyllade vi det heliga förbundet mellan man och kvinna. Men låt mig påminna om att det här är en familjeblogg, och förlåt mig därför om jag raskt går vidare till den andra saken jag gjorde igår.

2) Dagen före gårdagen, alltså Valborgsmässoaftonen, berättade en kompis en gåta. "En man tittar på tv. Plötsligt stänger han av tv:n, reser sig och går upp för trappan till ovanvåningen. Han tänder lampan, tar fram en pistol och skjuter sig. Varför?" Jag hann få veta att det han såg på tv:n spelade roll för hans beslut att skjuta sig, men så mycket längre än så hann jag inte innan berusandets olycksaliga okoncentration ställde sig i vägen. Det jag gjorde igår var alltså att glömma fråga om svaret på gåtan. Någon som vet?

3) Senare på dagen insåg jag SJ:s inkompetens. Vi vet att tågen kommer sent jämt och ständigt, men visst brukar de ändå dyka upp till slut? Jag tänker såhär: om jag beställer en tågbiljett som ska ta mig från Stockholm Central, via Stockholm Södra och sedan till Linköping, visst är det då förlåtligt om man då drar den tydligen naiva slutsatsen att ett tåg faktiskt kommer att förflytta sig mellan de här sträckorna? Ja, säger ni, och tycker därför inte att det är konstigt att jag skyndade mig till ett tåg som inte ville gå. För till Stockholm Södra åker minsann inga tåg den här helgen. Tänk om tåg vore som musik, att man kunde ladda ner dem gratis på internet. SJ skulle få problem.

4) På kvällen förstod jag att Anita Baker är något bättre än jag trott (och tyckt). Sweet Love! Caught Up in the Rapture! Good Love!

Fyra saker jag ser fram emot:

1) Att åka på festival i sommar. Fart, flickor och faror! Vin, kvinnor och sång! Dans dans dans! Släpp fångarna loss, det är vår! jag lyssnar trots allt inte bara på Fleetwood Mac och ryggen värker inte hela tiden. Dissa festivaler, människor och musik får bli en annan gång, ett annat år, en annan blogg. Eller åtminstone tills efter att jag faktiskt varit där.

2) Min examen. It's been a long, a long time coming. But I know a change is gonna come, oh yes it will.

3) El Clasico ikväll. Jag trodde aldrig för ett par år sen att jag idag skulle tycka att fotboll var så roligt, nu när jag växt upp och allt. Tack Barcelona för att ni håller kvar mig på barnets nivå.

4) Eminems pensionering. Nu orkar jag faktiskt inte med honom längre.

Fyra favoritrestauranger (och med fyra menar jag två, jag är väl inte gjord av pengar heller):

1) Den polskägda restaurangen nånstans på Södermalm. Självaste Kalle Flygare kom en gång in för att äta där, och bad att hans vän - det vill säga ägaren tillika servitören - skulle spela ett stycke musik han önskade. Vad servitören gjorde? Jo, han gick fram till oss och förklarade ingående situationen. Han hörde sig sedan för ifall det var okej för oss om han bytte musik. Monumental artighet och uppsluppen uppassning är sorgligt underskattat.

2) Pizzeria Sandra här i Ryd. De tar inte kort och pizzorna smakar väl som vanligt, men det ligger trots allt bara ett stenkast bort. Det hade du också uppskattat en apatisk söndag.

Fyra saker på min önskelista:

1) Kan inte komma på nåt.

2) Vet inte.

3) Har bråttom, kan inte tänka under stress.

4) Eminems pensionering. Nu orkar jag faktiskt inte med honom längre.

Fyra personer jag utmanar:

1) Blondinbella

2) Kenza

3) Sofi Fahrman

4) Eminem

posted by Martin Janzon @ 5/02/2009 07:05:00 em