fredag, juni 19, 2009

Midsommarnotis

Hej allihopa, jag skriver till er nu igen mest för att slippa göra någonting annat. Jag borde givetvis syssla med de saker som är av avgörande betydelse för min eventuella framtid, men hur ska jag kunna göra det när... tja, när jag kan fundera på vad jag tycker om den naturliga färgen på björkträd, eller kanske till och med försöka finna en etikett på musiken vi hör från läktarna under Confederations Cup. Jag kommer själv osökt att tänka på Peter Brötzmann och hans kraftfulla frijazz, men kanske ligger det närmare till hands att associera till viss noisemusik? Arrangemanget för denna musik är intressant, då uppsättningen kräver en hel del folk. Tusentals människor ihärdigt tutande i ett och samma instrument, nämligen vuvuzelan - det är formeln. Personligen är jag ganska förtjust i musiken då jag tycker att det bidrar rejält till stämningen under matcherna, och känslan av att vi verkligen är i Afrika förstärks. Och jag gillar Afrika. Musiken blir nästan hypnotisk till slut och bygger endast på små och spontana variationer. Enda problemet är att jag lider lite av känslan att när som helst kunna bli stucken av ett bi.

Men nu var det ju som sagt inte detta jag skulle göra egentligen. Låt mig därför raskt avsluta det här inlägget med en kort film som på ett oerhört korrekt sätt visar på min svaghet här i livet.

Tycker jag om denna film så mycket för att den så träffsäkert sätter fingret på mitt stora problem, eller är mitt stora problem att jag tycker om den här filmen så mycket? Hur som helst utlovas hög igenkänningsgrad åt alla er som gör egentligen onödiga men tidsfördrivande saker som att till exempel läsa min blogg.