Fortfarande en nörd
"Nytt liv för Dunka Dunka." Ni tog inte det seriöst, va? I förra inlägget skrev jag att jag hade levt vad optimisterna ofta kallar för livet, det vill säga jag hade slåss, supit och knullat, på ett ungefär. Den sista tiden har jag inte alls sysslat med dylika ting, utan helt enkelt gjort det jag är bäst på: låst in mig på rummet och lagt ner stor möda på fullständigt onödiga saker, åtminstone vad samhällsnyttan anbelangar. Givetvis har det handlat om nörderi. Jag har via Filmtipset (där jag så klart ofta spenderar min tid) hittat Boktipset, och där skrivit in alla de böcker jag läst som jag känner att jag kan betygsätta. (Vissa har jag förstås glömt, och andra finns tyvärr inte med än, men det allra mesta jag läst senaste åren finns där.) Detta gav mig blodad tand, och vips så surfade jag in på Rate Your Music där jag äntligen fräschade upp min gamla användare. Nu har jag faktiskt betygsatt de flesta album jag har hört, även om jag har stora delar av pop och rock-mappen kvar att gå igenom. Samlingsskivor göre sig icke besvär (förutom några få undantag, där skivorna av olika anledningar närmast brukar betraktas som album), och sådana album jag har så vagt minne av att jag knappt ens minns vad jag tyckte om dem får också klara sig utan mina betyg. EP's är okej, singlar är det inte.Har någon tips på fler saker jag kan göra för att förtränga saker som till exempel försenad c-uppsats, var vänlig lämna en kommentar i kommentatorsfältet.
För att fortsätta mitt lösa prat: jag funderar på att återuppta min gamla Dunka Dunka-feature Bandgenomgång, som hittills bara fått ett inlägg. Vad sägs om The Triffids? En saftig och noggrann genomgång av deras musik vore väl nåt. Sen tror jag det är dags för duellen igen, där jag ju bara bjudit på två rafflande dueller hittills. En annan sak jag överväger är att sätta mig ner och skriva en novell. En riktig novell alltså. Hur svårt kan det vara? Att vinna en sån där skrivtävling där bara glasögonprydda gymnasietjejer (med Fjällrävenryggor och 1.8 på högskoleprovet) deltar måste väl vara en smal sak?
Jag tänkte hålla igång min massaker av detta inläggs röda tråd och därför avsluta med en tillbakalutad grej, som jag kallar Musikkalendern. Beroende på hur årstiden ser ut lämpar sig olika skivor olika bra för lyssning. Inte så konstigt. Jag tänkte helt enkelt berätta vad som passar bra vid vilken tid på året, så slipper ni fundera mer på den saken. Ett par skivor för varje månad. Jätteenkelt och jättebra. Klipp ut och spara. Jag hade tänkt rita en ambitiös och mycket pedagogisk Paintbild, men Paint är ett ganska avancerat program och jag har inte riktigt orken att sätta mig in i det.
Januari
Jul, nyår och min födelsedag är vid det här laget över, och största delen av vintern är kvar. Detta borgar för depression och jävlighet. Å andra sidan är det nytt år, med allt vad det innebär i form av nystart på livet och så vidare.
Max Roach - We insist! Freedom Now Suite
Yo La Tengo - I Can Hear Your Heart Beating as One
Februari
Det bästa med februari är att månaden är så kort. Vintern har sugit musten ur en och våren är flera mil bort. Här är det lika bra att slå på den stora nihilismtrumman - eländet kommer ju aldrig att ta slut, det är man övertygad om. Inte för att man bryr sig om det här jävla livet i alla fall. Men ändå.
A.B.N. - It is What It Is
Clipse - We Got it for Cheap Vol 3
Mars
Man är ordentligt trött, men har man tur gör sig ändå lite sol gällande. Vågar man ta fram lite vårmusik? Mjodå.
Bob Dylan - Blonde on Blonde
New Order - Technique
April
Månaden med de första misslyckade och stelfrusna grillningarna. Men nu närmar sig den acceptabla halvan av det svenska året, så man är ganska glad ändå.
A Tribe Called Quest - People's Instinctive Travels and the Paths of Rhythm
Prefab Sprout - Steve McQueen
Maj
Paris, Håkan, flickor, rosa dagböcker, folköl i gräset, bollplank, skolk, skratt, pussar...
The Tough Alliance - A New Chance
Heavenly - Heavenly vs Satan
Juni
Nu brukar sommarens fotbollsmästerskap börja och det hettar till på flera plan. Resor, festivaler, sommarjobb (haha).
Curtis Mayfield - Curtis
Fela Anikulapo Kuti - Zombie
Juli
Har av mig ansetts vara årets bästa månad på ren slentrian. Visst är det en bra sommarmånad, men faktum är förstås att augusti är bättre.
The Four Tops - Ultimate Collection
Pet Shop Boys - Very
Augusti
Det är nämligen då tjejerna är desperata ("Snart tar sommaren slut! Jag måste hinna vara frigjord ett tag till innan allvaret på läkarprogrammet börjar igen!") vilket brukar kunna leda till det man vill att det ska leda till. Det är också den varmaste månaden och den enda då man eventuellt kan bada i en våra svenska insjöar utan att dö av kyla.
Fleetwood Mac - Tusk
The Triffids - Calenture
September
Hösten är här vacker och det är fortfarande varmt. Nya människor brukar kunna träffas denna månad, åtminstone om man pluggar eller börjar på nya yogakurser.
De la Soul - The Grind Date
Van Morrison - Astral Weeks
Oktober
Här börjar skiten igen. Dags att sakta men säkert gräva ner sig. Nätterna är bäst, då slipper man se eländet.
Inner City - Paradise
Pere Ubu - The Modern Dance
November
Outsägligt kass månad. Möjligen kan det kännas som en tröst att bara sitta inne och göra sånt man inte fick göra när man var liten, typ trycka i sig hinkvis med bullar och titta på tv många timmar i sträck.
The Knife - Silent Shout
Bonnie Prince Billy - I See a Darkness
December
Beroende på om man gillar hela julgrejen en bra eller dålig månad. Jag gillar december ganska mycket, brukar vara ganska mycket kärlek då. Minus för steressen dock. Musikaliskt krävs något som låter väldigt långt ifrån julmusik, då man lär få mer av den varan än man vill ändå, tack så mycket.
Can - Future Days
Joanna Newsom - The Milk-Eyed Mender
2 Comments:
Ah, Triffids! Sköna grejer! För ungefär ett år sedan körde de Australien-special i P3 Pop. Väldigt mycket Triffids och Go-Betweens den gången, så klart. Det var min väg in i den musikdjungeln...
...och så noterar jag att du klämt in Van the Mans bästa och Will Oldham a k a BPB:s bästa. Vilket år det ska bli!
Jepp, nu gäller det bara att jag följer min egen kalender.
Jag tror mer och mer på Australien som musikland. Intressantast är väl det här med Kylie Minogue, som brukar anföras som exempel på att Australien är (beroende på vem man pratar med) ett bra eller dåligt musikland. Själv tycker jag förstås att hon förstärker den positiva bilden av Australien som musikland.
Skicka en kommentar
<< Home